För ett par månader sedan så pratade vi om att träffas mer, att umgås och att socialisera utanför den digitala världen. En tid just då som krävde gemenskap och inkluderande. Idag ett par veckor senare så står vi i ett läge där samlingar och sociala sammankomster är borta och där man undviker att besöka varandra i rädsla för att smitta eller smittas.
Vad gör det med de människor som redan innan vad exkluderadeen gemenskap och som kanske inte eller kan sitta i den digitala världen där skönhet,fabricerad lycka och glada tillställningar visas? Hur skall vi efter virustidenta hand om den grupp som blivit ensamma?
I spåren av denna period så kommer inte bara ett nytt vaccinvara skapat. Den psykiska ohälsan kommer vara större och den kommer att bero påflera faktorer. Ensamhet, ekonomisk påfrestning och verksamheter som tvingatsstänga.
Det är allas vårt ansvar att inkludera och detta kan börjaredan nu. Är du frisk så stäng inte in dig. Släpp mobilen, stäng av datorn ochta en promenad. Möter du någon så säg hej, ge en komplimang och bjud på ettleende.
Känner du inte för att göra det för någon annan så gör detför dig själv. Frisk luft, tid från den digitala världen och le mår alla braav.
Prata med barnen om att göra detsamma.
Har du smittats och inte har möjlighet till utomhusvistelseså tvätta händerna noga och skriv ett vykort eller brev till dina nära ochkärna som sitter ensamma.
Skicka en blomma.